Hej alla där ute. 

 

Jag får ofta frågan om hur jag trivs i Kalmar. Vissa andra som träffar mig för första gången sedan jag flyttade hit berättar först att de hört att jag bor i Kalmar och berättar vilken vacker stad det är och vilken tur jag har som får bo här. 

 

Vet ni vad jag tycker om deras komentarer? Jag tycker det är skitsnack! 
Jag har inget emot att ni frågar hur det är att bo i Kalmar och att vissa av er tycker det är en fin eller trevlig stad har jag också förståelse för. Därför ber jag ödmjukt er att ha lite förståelse för personer med min synvinkel. 
tro det eller ej men det finns människor som inte gillar kontakt med andra människor. Jag är inte extrem men de finns. 
Jag är inte den personen som har något emot att umgås med några kompisar då och då, jag har inte heller problem att göra saker ihop med andra i miljöer som jag tycker känns trygga. 
Betyder det att jag ogillar människor? Nej! Betyder det att jag inte kan vistas på ofentliga platser? Nej! Betyder det att jag inte tycker det är kul att lära känna nya människor? Nej!

 

Däremot så är allting så sjukt jobbigt. Jag hade tyckt det var riktigt roligt att shoppa förutsatt att det bara var jag och eventuellt någon jag skulle dit med där. Nu blir det istället något man gör så snabbt som möjligt bara för att slippa det, och vet ni vad det värsta är? Det gäller oavsett om jag tycker det man tittar på är intressant eller inte. Klart det blir värre om det inte är intressant men det är inte roligt bara för att man tittar på roliga saker. Däremot kan det vara riktigt roligt om det bara är jag eller bara jag och de människor som jag är där med. Det kan dock ibland vara roligt ändå även om det är fler människor där men då blir jag bara så sjukt trött! Jag blir trött och tjurig på samma sätt som andra kan bli tjuriga om de inte får sova. 
Det är sådana som jag som blir utslitna av att sitta i lägenheten och höra staden, som blir stressade för att det finns någon i samma byggnad hela tiden och framförallt för att tystnad och lugn och ro inte existerar i städer. 

 

Men det finns en sak som verkligen stör mig. Om jag skulle säga detta till någon så skulle de säga (har redan provat) var glad att du fick en lägenhet i centrum och slipper pendla... 
Var glad? Var glad? Det är lite som om jag skulle säga till en tjej att hon ska vara glad att hon har en pojkvän även om de bråkar hela tiden, eller säga till en barnfamilj vars hund dog igår att de ska vara glada att hunden dog för nu slipper de gå ut och gå med den. 

Men det som är skrämmande med detta är inte att det är så människor säger utan att det är så man förväntas säga. 

 

Dagens samhälle kretsar kring materiell framgång och status. Oavsett vilket ditt egentliga livsmål är så ska du ha status. 
Följa dina drömmar? Bara om de antingen ger status eller passar in i de normala svensonnormerna! 
Jasså du är lycklig, men är du rik?

 

Jag övergav min barndomsdröm (och dröm jag hade under högstadiet och gymnasiet) för att jaga efter pengar och status och göra vad som förväntas för att jag ska passa in. 
Jag kan helt ärligt erkänna att om det inte vore för Fenix och taggmössen så hade jag aldrig orkat med det här och det oavsett vad jag skulle få för framtid senare i livet. Däremot väntade jag antagligen för länge med att skaffa Fenix och en stor del av skadan är redan skedd då det inte fanns något för mig att falla tillbaka på när jag hade det jobbigt och min hälsa blev istället lidande. Och varför detta? Jo jag tyckte inte jag hade pengar, så pengar hade jag inte råd att offra men både min hälsa och en stor del av mitt förstånd han glida ur händerna på mig innan jag insåg vad jag egentligen behövde. Det jag egentligen behövde var att vara glad och att känna mening. Det innebär inte att man gör av med de pengar man behöver och ändå har kvar vid månadens slut, eller att få bra betyg. 

 

Det innebär att anpassa vårt liv efter oss och inte försöka anpassa oss efter vårt liv. Nästa gång ni träffar någon med en konstig dröm eller ett konstigt sett att se på saker så försök att sätta dig in i den personens perspektiv. 

Detta är något alla även jag måste bli bättre på!